Thesims3vici

Inlägg publicerade under kategorin Sally året om

Av The sims 3 Vici - 4 januari 2013 14:51

      


Del 2


Tidigare delar: Inledning, del 1


 

Jag vaknade på morgonen av ett skrik. Jag vet inte vems skrik det var jag hörde.

 

Det kunde nog inte vara Dani. För hon sov som en gris i sängen nedaför. Och så högt som skriket var kunde det knappast vara mamma, pappa eller Miranda.

 

Plötsligt blev jag så illamående. Det kändes som om jag skulle kräka.

 

Jag klättrade ner för stegen och sprang in på toaletten.

 

Först bara stod jag där på toaletten. Ut nu med dig kräk! tänkte jag för mig själv.

 

Jag provade gå på toa en gång, och såg om jag kände mig bättre då. Men nä.

 

Men så plötsligt så fick jag upp min spya!

 

Det kändes skönt efteråt.

 

Efter det kunde jag inte sova. Så jag gick ner på ovanvåningen.

 

Det var fredag idag. Och fem dagar kvar tills vintern. Jag älskade vintern.

    

Jag tog en macka med marmelad och åt. Jag funderade samtidigt på vems skrik det var jag hörde.

 

Jag kände mig lite nere och tog ett varmt bad för att få upp värmen.

 

Sedan kollade jag i tidningen om senaste nytt.

 

När jag hade läst klart det intressanta väntade jag bara på att någon skulle komma ner och hålla mig sällskap. Men ingen kom på väldigt länge.

 

Vad är klockan? tänkte jag.

 

Jag gick och tittade efter. Klockan var fyra på morgonen.

 

 Hur tidigt gick jag upp egentligen?

 

Jag lade mig på soffan för att vila ett tag.

 

När jag vaknade hörde jag någonting från trappen.

- Hallå, skrek jag.

 

Det var Anna som kom ner.

- Det är bara jag, ropade hon.

 

- Hej mamma! utropade jag när hon kom ner.

    

- God morgon Sally! Hur mår du? sa hon med sitt fina leende.

- Dåligt, sa jag buttert.

 

- Vadå, då? frågade Anna.

 

- Jag vaknade av ett skrik mitt i natten. Och det kan inte varit Dani, för hon sov som en gris. Och så högt som det skriket var kan det knappast vara du, pappa eller Miranda.

 

Annna lyssnar.

 

- Jag hörde också ett skrik. Fast inte så högt, sa hon.

    

- Gjorde du? sa jag förvånat.

 

- Ja, då. Det måste varit Dani, sa Anna. Hon kanske pratade i sömne.

- Åh, jag önska att vi hade några bevakningkameror, sa jag och suckade.

 

- Det löser sig, sa Anna. Har du ätit frukost?

 

- Ja, sa jag nöjt.

- Duktig flicka, sa Anna.

 

- Men jag måste berätta någonting annat också.

- Vadå? svarade Anna.

 

- Jag kräkte i natt, började jag.

- Va? Men varför väckte du inte mig?

    

- Jag ville låta dig sova.

 

Anna kollade ledset på mig.

 

- Sätt dig ner så lagar jag mat, sa Anna och ställde sig i köket för att laga mat.

 

Men det gjorde jag inte.

 

Jag gick till bokhyllan för att läsa en bok.

 

Jag har redan börjat läsa på en bok, så jag bestämmde mig för att fortsätta läsa den.

 

Boken var väldigt spännande. Den handlade om mord. Den var väldigt svår att förstå. Det var så svåra ord i den.

 

- Ska du vara hemma från skolan idag då? frågar Anna när hon sätter sig ner för att äta sina våfflor.

    

Jag satte mig vid bordet för att hålla henne sällskap.

 

- Nej. Jag kan gå till skolan.

 

- Säkert.

 

- Ja då.

 

Mamma gav mig ett leende.

 

När hon hade ätit klart satte hon sig och läste tidning. 

    

Sen hörde jag steg ner från trappan.

 

Ner från trappan kom Miranda med nästan helt stängda ögon och ruffsigt hår.

 

Miranda satte sig vid bordet.

 

Anna kollade upp från tidningen.

- God morgon stumpan, sa Anna till Miranda.

 

- Hej, svarade Miranda tyst.

 

Jag bara tittade på Miranda utan att säga hej.

 

- Vem var det som skrek så värst i natt? sa Miranda.

 

- Så du hörde det också! sa jag.

 

- Ja, det klart. Usch jag dog nästan.

Miranda var en sådan. En sådan där konstig som dör av allting.

 

Då kom Dani ner för trappan.

 

- Var det du som skrek, sa jag till henne.

- Va?

 

- Det var någon som skrek i natt.

 

- Jag hörde ingenting, sa Dani och kollade förvånat runt omkring sig.

 

Jag gick och borstade tänderna istället.

 

Sedan kom skolbussen.

 

Dani hann precis äta klart sina våfflor.

 

- Ta det försiktigt i skolan, gumman, skrek mamma till mig.

 

- Oroa dig inte. Hejdå! sa jag utan att kolla på mamma.

Som tur var så kräkte jag aldrig i skolan.

 

Jag och Dani åkte hem. Miranda slutar senare än oss. Och tur är det.

 

I bussen pratar vi om vem det var som skrek i natt.

- Jag hörde ingenting, säger Dani.

 

Där hemma gjorde jag läxorna. Imorgon sär det lördag! tänkte jag lyckligt.

 

När läxorna var färdiga gick jag upp på mitt och Danis rum. Jag tänkte jag skulle städa skrivbordet lite.

 

Men på bordet låg visst någonting som inte tillhörde mig.

 

Jag satte mig ner på stolen och tittade på videokameran.

 

Det såg ju ut som Mirandas. Och den var igång. Jag pausade videon.

 

Jag kollade på videon som hon hade spelat in.

 

Först så såg jag en del av Miranda.

- Hej! Nu ska vi se om min stora syster har någon pojkvän, eller ej. Så den här videonkameran, började hon och filmade videokameran i spegeln. Den ska vi filma med i min stora systers rum, och så gick hon in till mitt rum.

 

- Jag lägger kameran här på skrivboredet, fortsatte hon. Så nu ska kameran ligga här och så ska vi se om hon har en pojkvän.

    

Jag blev väldigt arg på henne och slog igen kameralocket. Hur vågar hon! Men så tänkte jag att jag kunde kanske kolla vem som skrek.

      

Jag slog upp locket igen och spolade fram. Då såg jag mig själv och att jag gick ner från sängen och sprang vidare. Det var nog när jag skulle kräka. Jag spolade bak lite. Då blev det tyst. Jag kollade där ifrån. Då såg jag att mina läppar lyftes mot varandra och jag hörde ett skrik. Sedan sprang jag ner från våningssängen. Jag slog igen kameralocket.

 

Det var alltså jag som skrek. Men varför då?

 

Då hörde jag att ytterdörren slogs upp och in kom Miranda.

- Hej på er, skrek hon.

 

Du din....! tänkte jag och sprang ner till henne.

    

- Miranda! Hur vågar du?!

 

- Vadå? sa hon oskylldigt.

 

- Jag hittade en videokamera i mitt rum där du sa att jag hade en pojkvän. Och...

 

- Ursäkta, sa hon och lyfte upp sitt pekfinger framför sig. Jag sa faktiskt att jag skulle se om du hade en pojkvän.

 

- Men varför då? sa jag.

 

- Jag måste väl veta det för att kunna reta dig.

 

Jag skulle precis slå henne när jag tänkte på vad hon hade gjort.

 

- Tack snälla Miranda! sa jag och gav henne en kram.

Hon försökte kravlla sig ur mina armar men kunde inte.

 

- Okej, sa hon när jag hade släppt henne. Nu vill jag veta om jag är taskig eller snäll.

 

- Supersnäll! Nu vet jag vem det var som skrek!

Av The sims 3 Vici - 27 november 2012 17:09

Jag tycker inte att iSally är något bra namn så jag döper om den till Sally året om. Kommer inte på något annat men om ni vet något bättre så kan ni skriva det som kommentar här.

 

Av The sims 3 Vici - 25 november 2012 12:15


  Läs intrott innan du läser det här. Intrott.

 

Det var en regnig höstkväll i oktober månad. Och jag var ute och spela fotboll trots att jag var dygnsur. Jag visste inte heller hur länge jag hade spelat. Men länge var det.

    

Då kom Dani. Hon ropade på mig. Jag sköt mitt sista skott sedan gick jag till henne.

 

- Vad? sa jag till Dani.

- Du måste värkligen skaffa dig en pojkvän, sa Dani för bara 999:de gången.

- Jag vet, sa jag och pillade lite på mitt hår.

Och jag hade inte velat skaffa en pojkvän bara för Danis skull. Tänk vilken ära för mig också.

- Jag menar du står ju här ute i regnet och spelar fotboll helt själv, avbröt Dani mina tankar.

Jag nickade.

- Men du har ju faktiskt ingen pojkvän själv, sa jag till Dani.

- Jag vet men jag har haft.

Jag skakade på huvudet för mig själv. Sedan gick jag och Dani och la oss.

 

Efter en lång dag i skolan kommer det där som man måste göra. Läxor! Det är så tråkigt så jag skulle kunna somna. Men efter det tråkiga kommer det roliga. Läxorna är färdiga! Och då får man typ göra vad man vill. Så jag går ut till Dani och pratar med henne.

 

Ja, det är ju oktober och det börjar bli kallt. Själv känner jag mig lite bacillig. Så jag är på säkra sidan och tar på mig ytterkläderna.

- Nu vet jag hur du ska få din pojkvän, säger Dani. Hon nästan skrek det.

- Jasså, hurdå? sa jag.

- Skriv ett kärleksbrev! sa Dani nöjt.

- Till vem då, sa jag med armarna i kors. Och jag är inte kär i någon. Det är faktiskt jag som ska vela det också.

- Du vill väl ha en pojkvän? sa Dani.

- Ja, men jag har ännu inte hittat den rätta.

 

Men det var en sak som vi inte såg. Miranda satt vid samma bord!!

 

En stund senare kommer Miranda fram till mig.

- Jag hörde att du ville ha en pojkvän. Ja du kanske skulle velat ha några tips, sa Miranda.

- HUR KAN DU VETA DET?! sa jag med sträng röst.

- Ja, jag satt ju precis brevid dig när Dani sa att hon visste hur du skulle få en pojkvän, sa Miranda nöjt.

 

Då fick jag en bild i huvudet. Där Miranda satt. Hon satt ju där och läste. Dumma Dani! Hon vet väl hur Miranda är!

 

- GLÖMM BORT DET DÄRA! LÅTSAS SOM ATT DET ALDRIG HAR HÄNT! skrek jag högt till Miranda.

- Vad, jag har inte gjort något, sa Miranda oskylldigt.

- GLÖMM BORT DET OM DU INTE VILL HA MED MIG OCH GÖRA! hotade jag Miranda.

 

- Okej, okej, sa Miranda med ett leende.

Ett sådant där leende som bara Miranda kan göra och som hon gör när hon är hemlighetsfull. Ja, jag hade nog inte något leende i mitt ansikte. Men jag förstog inte riktigt varför Dani hade sagt det så högt.

 

-DANI! VARFÖR SA DU DET SÅ HÖGT?!

-Vadå? Vad har jag gjort? sa Dani.

- SÅG DU INTE ATT MIRANDA SATT BREVID NÄR DU SA ATT DU VISSTE HUR JAG SKULLE FÅ EN POJKVÄN, PUCKO!

-Det där tar du tillbaka! jag är inget pucko! sa Dani som ett litet barn.

Det gjorde jag ju faktiskt. Jag tog tillbaka det jag sa. Jag suckade.

 

-Förlåt Dani! Jag är ledsen. Jag menade inte så. Jag blev bara lite... lite sur... för att du... sa det så högt.

- Vad pratar du om? sa Dani och ryckte på axlarna.

- När du sa det dära med pojkvännen och kärleksbrevet. Du vet?

 

Då fick Dani upp samma bild som jag fick i sitt huvud.

- Nu vet jag... sa Dani mitt i sina tankar. Jag vet, sa hon och nickade.

- Förlåter du mig? sa jag med händerna mot varandra.

- Självklart gör jag det, sa Dani. BFF, tillade hon.

Jag gav henne ett leende. Sedan gick vi båda och la oss.

Av The sims 3 Vici - 16 november 2012 16:09

Som sagt ska jag göra en ny berättelse på bloggen. Här är ett litet intro om den:

 

Hej! Jag heter Sally. Sally Blomsson. Jag bor här i staden Sunset Vally. Jag är tretton år. Jag blev det för tre månader sedan. Men det känns faktiskt skönt att vara tonåring och få bestämma lite själv. Men egentligen är jag en ganska barnslig och blyg tonåring. Mina intressen är fotboll, konståkning, rullor och snowboard. Som ni fattar så kan man säga att jag har ett sporthjärta. Jag älskar också att vara utomhus.

 

Det här är min bästis Dani. Eller egentligen heter hon Daniella men vi har kallat henne så ända sedan hon var en bebis. Anledningen till att hon bor hos mig är att hennes föräldrar dog i en bilolycka. Vi är också kusiner. Och egentligen fattar inte någon att vi är bästisar. Vi är sååå olika. Men vi trivs bra ihop. Hon är 4 dagar äldre än mig. Jag vet att det låter konstigt men våra mammor blev gravida samtidigt utan att dem viste om det. Men Dani och jag träffades inte så mycket när hon bodde hos sina föräldrar. Hon är född i staden Twinbrook och här bott där hela sitt barn liv.

 

Sedan har vi ju min äckliga lilla lillasyster. Usch, måste vi prata om henne? Hon är världens diva. Miranda heter hon. Hon är åtta år. Snart nio. Men jag tror att hon försöker vara lite äldre än vad hon är. Och hon lyckas faktiskt ganska bra med det. Hade jag gissat hennes ålder på sättet hade jag nog gissat på 12 år. Det går inte en dag utan att vi bråkar. Vi kan bråka om en penna. Men det är nästan alltid hon som börjar bråket. Hon är inte snäll mot någon. Men jag måste erkänna att hon är bäst i världen på matte! Hon slår ibland mig på matte! Hennes dröm är att bli modell och designa sina egna kläder. För hon har sagt att då får man arbeta med matte också. T ex när hon ska mäta plagg mm. Men jag undrar om hon kommer lyckas med det…

 

Sedan har vi ju min underbara mamma! Anna. Jag värkligen älskar min mamma. Den bästa mamman i världen. Hon är också världens snällaste! Bara jag tänker på om det som hände med Danis föräldrar skulle hända med mina så börjar jag gråta. Men då tröstar mamma alltid mig. Hon försvarar alltid mig och jag vet att hon alltid finns där för mig. Vi kan avsluta meningen med att min mamma är världens bästa mamma.

    

Sedan är det ju min pappa. Ivan. Ja, jag tycker om min pappa. Det är inget fel på honom. Men jag gillar han inte lika mycket som mamma. Han jobbar som brandman. Han jobbar flera dagar i rad. Och är han inte på jobb så är han antagligen på gymmet och tränar. Mamma har sagt att vi kan bygga ett gym på kontoret. Men pappa vill inte. Jag vet inte varför. Han har sagt att han gillar vara på gymmet. Men min pappa är världens bästa sagoläsare. Egentligen är jag kanske lite for stor för sagor. Men ibland när han är hemma och läser för Miranda kan jag inte låta bli att höra på. Men tro inte att jag inte gillar min pappa för att han är borta så mycket.

Skriv gärna vad ni tycker om den och vad ni tycker den ska heta.

              Välkommen!

Om mig


Halloj! Vad roligt att du hittat hit! Jag är en simsgalen tjej på 11 sommrar. Här delar jag med mig så mycket jag kan om alla intressanta, knäppa och onödiga inlägg. Videor och bilder händer det också ibland att jag publicerar. Ställ gärna frågor.

 

Ställ dina frågor till mig om du undrar över något!

Är detnågotdu undrar över? Ställ då din fråga

25 besvarade frågor

You're not talking Swedish?

Rösta vad du tycker

Borde jag göra en simstidning?
 Ja, snälla gör det!
 Visst, det vore kul
 Helt ok för mig
 Spelar ingen roll
 Jag tänker inte läsa den ändå
 Nej, gör inte det
 Gör du det slutar jag kolla din blogg!

         

 

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2018
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Läs det här innan du ställer en fråga eller kommentar.

1. Frågor ställs i frågerutan och inte i kommentar om frågan inte rör inlägget.

2. Skriv rätt kommentar till rätt inlägg.

3. Påstående eller om ni vill säga någonting annat så ställ det i frågerutan.

4. Jag svarar absolut inte på privata frågor!

5. Ställ bara samma fråga/kommentar en gång. Annars tas av misstag den ena bort.

6. Inga svordomar i varken kommentarer eller frågor. Då tas frågorna/kommentarerna bort! Ni blir IP-blockerade om svordomen är pekad mot någon!

7. Inga dumma kommentarer eller frågor. Ni vet nog vilka som är tillåtna eller inte.

8. Det räcker första gången ni skriver någonting dumt så blir ni IP-blockerade!

Det här är reglerna för bloggens lag.

1. Inga fula ord. Men det är okej så länge dem inte menas mot någon.

2. Inget tjat.

3. Kopiering av bilder och text är strängt förbjudet!

4. Absålut inga hotkommentarer eller hotfrågor. Dem visar jag för mina föräldrar.

5. Jag lägger aldrig ut något privat på min blogg som mitt namn mm.

6. Alla saker som är här på bloggen tar jag hand om. Jag fixar mina bilder själv, headers mm. Så det är inte lönt att ni frågar om det.

7. Skriver ni något dummt om min blogg på er blogg eller någon annan stans, så visar jag det för mina föräldrar.

8. Ja alla dumma saker visar jag för mina föräldrar.

9. Skriver ni något dummt om mig eller en dum kommentar mm. Tas alla era kommentarer och frågor bort från min blogg.

 

Följ dessa regler!!!!!

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Blue Fire Pointer
Jaguar Print Pointer

Skapa flashcards